De små små detaljerna gör detta bygge och avslöjar att upphovsman är perfektionist ut i de yttersta fingertopparna. Originalet skapades av Pops Yoshimuras legendariska trimningsverkstad. För att vinna det viktiga AMA-Superbikemästerkapet med GSX-R 750 tog Suzuki hjälp av Yoshimura. Henrik Roos har ägnat fem år åt att bygga en replika av den mästerskapsvinnande hojen. En snabb blick kan ge intryck av en lätt modifierad andra generationens GSX-R 750 från slutet av 1980-talet. I själva verket är detta en mycket trogen replika av den Yoshimura-byggda GSX-R 750 RK som Jamie James blev AMA-Superbikemästare på 1989, Suzukis första Superbike-titel i USA sedan Wes Cooley 1980.
”Jag ville bygga en tidsenlig kopia av den amerikanska Yoshimura-Suzukin från 1990 och 1991”, säger Henrik Roos som är en passionerad entusiast av homologiseringshojar. ”Det är fortfarande de häftigaste hojarna!”
Det är lätt att hålla med honom och förstå varför det har stått både Honda RC30 och Yamaha OW01 i hans garage. Grunden i bygget är en av de femhundra GSX-R 750 RK som Suzuki tillverkade 1989 för att ha en sportslig chans i Superbikesammanhang. Även om homologiseringsmodellen är visuellt lik GSX-R 750 skiljer den sig på mer än femtio punkter och just det här exemplaret har knappast några likheter alls med standardmodellen. Henrik inledde bygget 2003 och blev klar först ungefär 2015, vilket säger en del om byggets omfattning och hur svåråtkomliga många av delarna har varit, men kanske lika mycket om Henriks ambitionsnivå och noggrannhet.
”Jag har inte sparat in på någonting. Den har allt jag ville att den skulle ha.”
Vid närgånget betraktande framgår det att Henrik Roos är perfektionist. Även detaljer som styrändar, bränslekran och styrhalvor är autentiska racingdelar. Vad har varit svårast att få tag på?
”Kayabagaffeln. Den såldes bara av Yoshimura och finns inte i många exemplar, inte ett enda i Sverige. Jag hade tur och fick till slut napp hos en samlare i USA”, berättar Henrik.”
Avgassystemet tillverkades av Yoshimura i samarbete med Suzuki och finns inte i någon Yoshimurakatalog. Jag hade tur och kunde köpa det av en kille i Göteborg som tävlade mot Cralle.”
Motorn är i enlighet med dåtidens amerikanska Superbikereglemente på 830 kubik och har 40-millimeters magnesiumförgasare från Mikuni och i övrigt alla kitdelar man kan tänka sig, inklusive en suveränt rasslande torrkoppling. Den luft- och oljekylda motorn går med superbikespecifikation varm som en Tylö bastukamin och behöver tre kylare för att överleva.
”Egentligen borde jag kanske ha en till”, reflekterar Henrik.
Men hade inte Jamie James hoj de där fulsnygga luftintagen i kåpglaset och slangar genom tanken?
”Jag hade sådan tank och slangkitet, men sålde det för att finansiera andra delar, tycker också att den får en mer clean look utan.”
Eftersom Henrik vill kunna köra sin hoj på landsväg har han fått göra en del eftergifter för besiktningen, därav belysningen och reglagen på styrhalvorna. I övrigt är det här en motorcykel som hade sopat banan i nordisk Superbike i början av 1990-talet.
”Sälja den? Nej, aldrig. Det har ju varit en dröm sedan tonåren att ha en sådan här.”
1989 Suzuki GSX-R 750 RK
Andra generationen (årsmodell 1988) av GSX-R 750 visade sig vara undermåligt utgångsmaterial i Superbikeracing. Honda hade lanserat RC30 ett år tidigare och Suzuki stod plötsligt helt försvarslöst. Till 1989 års säsong hade man ännu inte hunnit sätta en uppgraderad modell i produktion och tillverkade därför 500 exemplar av en ensidigt ämnad tävlingsmodell: GSX-R 750 RK där ”K” står för modellåret 1989. Att bli ägare till en RK och det nödvändiga racekitet (som bland annat innehöll torrkoppling) betingade lika mycket som två exemplar av 2022 års GSX-R 1000. Yoshimura fick i uppdrag av Suzuki att ta RK till dess yttersta gräns och med Jamie James som förare lyckades man vinna AMA-Superbiketiteln. Till 1990 var en kraftigt uppdaterad GSX-R 750 klar och en unik homologiseringsmodell ansågs inte längre nödvändig.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, luft- och oljekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 748 cm3. Borrning/slag: 73/44,7 mm. Kompression: 10,9:1. Effekt: 112 hk/11 000 rpm. Vridmoment: 74,5 Nm/10 000 rpm. Bränslesystem: Mikuni BST 40-förgasare. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 400 mm. Sadelhöjd: 785 mm. Broms fram: Två skivor, 310 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 280 mm, enkolvsok. Däck fram: 120/60 – 17, 3,5 tumsfälg. Däck bak: 160/60 – 17, 4,5 tumsfälg. Torrvikt: 187 kg. Bränslekapacitet: 19 liter (aluminiumtank).
