Den udda uppsynen döljer en lättkörd och snabb banhoj som förlitar sig på föraren, inte elektronik. Det är inte lätt för tillverkarna att genuint överraska med design som ingen har sett förut, men det lyckades verkligen KTM med när deras RC8 visades som koncept på Tokyomässan 2003. När KTM fem år senare visade den produktionsklara modellen var de ytterst kantiga formerna helt intakta och än idag saknar modellen motstycke bland sporhojar. Modellfloran omfattas av grundmodellen som tillverkades som årsmodell 2008–2009, RC8R som hade premiär som årsmodell 2009 och såldes till och med 2015 samt den renodlade banhojen Track som såldes som årsmodell 2011–2013. Det extrema utseendet kan ge föraningar om en motorcykel som är lynnig och svårkörd, men i själva verket är KTM RC8 snarare en ovanligt lättkörd motorcykel. Förvisso anpassad för bankörning med allt vad det innebär i form av ihopkrupen körställning, högt placerade fotpinnar och lågt kåpglas, men uppträdandet rymmer inga överraskningar eller specialbehov som föraren behöver anpassa sig efter.
Vad som är viktigt att känna till om första årsmodellen är dock att fjädringen bak lätt uppfattas som mycket hård, på gränsen till stötig. Vid landsvägskörning innebär det att föraren, som dessutom sitter på en ovanligt hård sadel, snabbt får ont i baken. Innan ömheten där blir ett problem har föraren troligen hunnit lägga märke till att gasen känns ryckig. Det är insprutningen som KTM lyckades illa med och som åtgärdades till årsmodell 2009.
Redan under andra säsongen presenterade KTM tre olika racekit för RC8: Superbike, Superstock och Club Sport. Alla tre syftar till att höja motorns effekt och kostade från 39 000–89 000 kronor. Störst behov av förbättring upplevde många dock att den hårda fjädringen bak hade; betydligt billigare att fixa. Första årsmodellens växellåda fick omdömen som hård och okänslig och förbättrades till 2009, dock utan att bli perfekt. Första årsmodellen hade 155 hästkrafter och 1148 kubik, som blev 170 hästkrafter och 1195 kubik till 2009.
Med tillverkarens ”Club Sport Kit” blir det 180 hästkrafter. Vad som fick mångas odelade beröm redan från första årsmodellen var bromsarna. Monoblockoken från Brembo har ett suveränt bett och är härligt lättdoserade. ABS saknas och är faktiskt inget som tillkom på senare årsmodeller. Ej heller andra elektroniska hjälpmedel sitter på någon RC8, men slirkoppling kom från och med årsmodell 2013. RC8R som lanserades redan till det andra tillverkningsåret har 170 hästkrafter, att jämföra med standardversionens 155. Den har dessutom mer sofistikerad fjädring (från WP), fälgar från Marchesini, annorlunda styrgeometri och tjockare bromsskivor. Och orangelackerad ram (som de extra påkostade enduromodellerna i Six Days-utförande).
Till 2011 försvann standardmodellen och enbart RC8R fanns i modellprogrammet, som dessutom genomgick en rejäl uppdatering med hela 175 hästkrafter och ytterligare förfinad insprutningsrespons samt riktigt bekväm fjädring. 2011–2013 såldes den för bankörning strikt anpassade RC8R Track med 11 kilo lägre vikt, slicks och förstås utan belysning; den är inte typgodkänd för landsväg, så begå inte misstaget att köpa en och tro att du kan bygga om och registrera den.
2015 förklarade Stefan Pierer som är VD på KTM att både RC8 och andra tillverkares sporthojar är alltför snabba och farliga för landsvägskörning och att försäljningen av RC8 skulle upphöra. Samtidigt offentliggjorde KTM sina planer att tävla i MotoGP och att RC8 på sikt skulle ersättas av en V4-bestyckad GP-replika byggd enbart för bankörning. Under tiden är RC8 ett alldeles utmärkt val för dig som kör mycket bana och gillar motorer som ger gott om kraft långt ner i registret. RC8 har inte omfattats av återkallelser eller ens officiella gatantiåtgärder, men det är en hoj som ofta har hårdkörts och du ska förstås vara noga med att kolla dess servicehistorik. Service är föresten ovanligt billigt för RC8.
Plus: Suveränt chassi, speciellt från och med 2011. Rymlig. Lättkörd.
Minus: Ryckig insprutning på vissa årsmodeller. Trögväxlad.
Motortyp: Tvåcylindrig vinkelmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 1 195 cm³. Borrning/slag: 105/69 mm. Kompression: 13,5:1. Effekt: 170 hk/10 250 rpm. Vridmoment: 123 Nm/8 000 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 52 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Stålrör. Hjulbas: 1 425 mm. Sadelhöjd: 825 mm. Broms fram: Två skivor, 320 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, tvåkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/55 – 17. Vikt utan bränsle: 182 kg. Bränslekapacitet: 16,5 liter
Ducati 1198
En nagel i ögat på KTM vid lansering av RC8, blev skönheten Ducati 1098 som italienarna presenterade samma år. Hojen som skulle återställa ordningen efter det kommersiella misstaget 999. Till säsongen 2009 fick motorn ytterligare 99 kubik, hela 170 uppgivna hästkrafter, antispinnsystem och beteckningen 1198. Borrning, slaglängd och spjällhusen hade identisk specifikation med 1098 R. Finns med S-specifikation med Öhlinsfjädring och kolfiberdetaljer. Jämfört med RC8 är 1198 mer rå och intensiv, vilket många som tycker om racing uppskattar. I likhet med RC8 fantastiska Brembobromsar. Ärliga mätningar har visat 156 hästkrafter och 123 Newtonmeter på S-versionens bakhjul. Lika ärliga mätningar av toppfarten 274 kilometer i timmen och den fulltankade vikten till 196 kilo.
Plus: Kompromisslöst koncept med grymma bromsar.
Minus: Svåravläst display. Obekväm på landsväg.
Motortyp: Tvåcylindrig vinkelmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 1 198 cm³. Borrning/slag: 106/67,9 mm. Kompression: 12,7:1. Effekt: 170 hk/9 750 rpm. Vridmoment: 131 Nm/8 000 rpm. Bränslesystem: Insprutning med ovala 73×54 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Stålrör. Hjulbas: 1 430 mm. Sadelhöjd: 825 mm. Broms fram: Två skivor, 330 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 245 mm, tvåkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/55 – 17. Vikt utan bränsle: 171 kg. Bränslekapacitet: 15,5 liter.
Honda VTR 1000 R SP-1/SP-2
En landsvägsanpassad banhoj som Honda byggde för att besegra Ducati i Superbike-VM. Och Castrol Honda vann på sitt första försök. SP-1 var också Hondas första och hittills enda V-twin med ett riktigt sportigt chassi. För att erinra om det VM-vinnande monster som besegrade Carl Forgarty behövs en hel del shopping på eBay. Cylindervolymen är anpassad efter det Superbikereglemente som stipulerade max 999 kubik för tvåcylindriga motorer. Kamaxlarna drivs inte av kedja, utan en intrikat serie kugghjul. Den som väljer RC51 har troligen en soft spot för GP-racing och älskar sånt som att Hondan har bokstäverna ”HRC” gjutet i motorblocket. Årsmodell 2000–2001 kallas SP-1 och årsmodell 2002–2006 med förstärkt ram och lite mer ihopvikt körställning kallas SP-2.
Plus: En verklig racer. Lättkörd. Detaljer och finish.
Minus: Känns tung i originalutförande. Mycket törstig.
Motortyp: Tvåcylindrig vinkelmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 996 cm³. Borrning/slag: 100/63,6 mm. Kompression: 10,8:1. Effekt: 136 hk/9 500 rpm. Vridmoment: 105 Nm/8 000 rpm. Bränslesystem: Insprutning med ovala 73×54 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Stålrör. Hjulbas: 1 409 mm. Sadelhöjd: 813 mm. Broms fram: Två skivor, 330 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, tvåkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 190/55 – 17. Vikt utan bränsle: 196 kg. Bränslekapacitet: 18 liter.
Suzuki GSX-R 750
För landsvägskörning är det många som uppskattar tusenkubikarnas feta vrid och skulle ha svårt att se poängen med en mindre 750-motor. De som får möjlighet att jämföra båda på en racingbana brukar resonera omvänt. GSX-R 750 årsmodell 2008 har allt för en bandagsjunkie. Suzukins 750-motor ger föraren en oerhört effektiv blandning av explosiv acceleration, kontroll och flexibilitet. Med den specifikation som presenterades inför 2008 nådde modellen sin höjdpunkt: ännu starkare och smidigare motor, lättare hjul, fem millimeter kortare hjulbas och förbättrat flex i ramen. Trots sin hårda framtoning saknar Suzukin tekniska brister och har mycket hög hållbarhet. Och glöm inte: när MotoGP-reglementet sänkte cylindervolymen från 1000 till 800 kubik sjönk varvtiderna och toppfarten ökade.
Plus: Lätthanterlig. Bromsarna. Stadig vid hård körning.
Minus: För landsvägskörning är vridet lite klent.
Motortyp: Fyrcylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 749 cm³. Borrning/slag: 70/48,7 mm. Kompression: 12,5:1. Effekt: 150 hk/13 200 rpm (rödmarkering vid 16 000 rpm). Vridmoment: 86 Nm/11 200 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 40 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 390 mm. Sadelhöjd: 810 mm. Broms fram: Två skivor, 310 mm, Tokico fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, Tokico tvåkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 180/55 – 17. Vikt utan bränsle: 165 kg. Bränslekapacitet: 17 liter.
Triumph Daytona 675
Den brittiska sporthojen som debuterade som årsmodell 2006 har alltid lovordats för sina banegenskaper. Jämfört med RC8 är den väsentligt lättare (ärliga mätningar har visat fjäderlätta 189 fulltankade kilon), fysiskt mindre och reagerar helt utan ryckighet i övergången mellan av- och påslag. Om du letar efter största möjliga körglädje på bana och gillar idén att David besegrade Goliat kan Daytona 675 vara precis rätt för dig. Jämfört med fyrcylindriga 600-kubikare har motorn 25 procent längre slagländ och massor av extra kraft i mellanregistret. Ärliga mätningar har visat 112 hästar och 63 Newtonmeter på bakhjulet. Genomgick en lätt uppdatering till 2009 med annan mjukvara för insprutningen och något förbättrat mellanregister. 2011–2016 fanns 675 R med Öhlinsfjädring.
Plus: Inspirerande motorkaraktär. Smidig och snabb.
Minus: Hög sadelhöjd. Instrument skyms av kåpglas.
Motortyp: Trecylindrig radmotor, 4-takt, vätskekyld, 4 vent/cyl, DOHC. Cylindervolym: 675 cm³. Borrning/slag: 76/49,6 mm. Kompression: 12,7:1. Effekt: 123 hk/12 500 rpm. Vridmoment: 72 Nm/11 750 rpm. Bränslesystem: Insprutning med 44 mm spjällhus. Koppling: Våt, flerskivig. Antal växlar: 6. Drivning: Kedja. Ram: Aluminium. Hjulbas: 1 395 mm. Sadelhöjd: 830 mm. Broms fram: Två skivor, 308 mm, fyrkolvsok. Broms bak: Enkel skiva, 220 mm, enkolvsok. Däck fram: 120/70 – 17. Däck bak: 180/55 – 17. Vikt utan bränsle: 166 kg. Bränslekapacitet: 17,5 liter.
